Hon i backspegeln, del 1.

Hon.

Hon hade slingblonderat hår och ljusrosa läppglans. Hon hade haft en sommar utan stimulans och alldeles för många brustna visioner. Hon hade ett osäkert leende och en strimlad självsäkerhet som bara hälsade på i fyllans behagliga frizon. Så tur att hon då befann sig på en all-inclusive-resa i ett land långt bortom allt det som tyngde ner. Hon fortsatte att fly - den sortens konst hon var van vid. Och nu behövdes de stora redskapen det vill säga: flygplan och överfyllda vinglas.

Hon dansade barfota på bubblande dansgolv och såg inte glassplittret som täckte golvet för allt skum. Hon var till och med för full för att känna av skärvorna som letade sig in i huden. Och dagen efter var hon för bakfull för att lämna sängen, så frågan var om det inte var värt det trots allt. Hon hade en grej för att skriva kärlekslappar till bartendern på klubben i området. Hon bondade med söta afrikanska tjejer. Hon fick arabiska pojkar på fall med sitt blonda svall, sin skickligt placerade urringning och sin stundvisa nonchalans. De blev beroende och skickade sms på sms. Hon sprang.

Hon drack blåa drinkar som smakade konserveringsmedel och red på hästar längs strandens gryning. Hon hookade upp med söta snubbar som visade området och fixade på det viset gratis guide åt både henne och vännerna. Hon gick på beachparty och drack gratis fulöl ur plastmuggar. Hon köpte prylar av fejkmärken och tog en sightseeingrunda på en kamel som hon döpte omsorgsfullt. Hon åkte tuktuk som en sann turist och gick på tivoli och blev vettskrämd av konstgjorda spöken.

Hon dansade vid poolkanten till "La Bomba" och hade galet roligt med underhållningscrewet. Hon fick några klassiska stalkers i snubbar som jobbade där och sprang slutligen runt i någon slags kurragömma-aktion. Hon hade ölkrig på krogen och dricksade way too much. Hon blev vän med ett italienskt grabbgäng och lärde sig att svära så att det lät som Joey Tribbiani. Hon tappade bikinin i poolen och hon traskade in mitt i en sexscen på franska.

Hon åkte till detta Tunisien med några som man egentligen kunde kalla främlingar. Hon hade jobbat en hel sommar på MAX och var brutalt less på skiten. Hon hittade några bekanta, sådär spontant över en lunch i Bollnäs, som bokat en sista minuten och hon tänkte att: "What the hell - jag vill också bort!" Hon kände att hon levde när hon klickade på att "boka resa" utan att tänka efter.

Hon levererade fylla efter fylla och tyckte nog då i nattvimlet att det var the time of her life. Hon blev irriterad på en av tvillingarna som hon åkte med och sov sista natten med några andra svenskar hon hittat. Hon skrev i dagboken om en annan tid, ett annat liv, ett annat hon. Hon vinklade pennan hoppfullt. Hon visste nog inte att den tid som låg framför henne bara skulle bli mörkare. Hon skulle bara gå upp ännu mer i vikt, bli ännu fulare och bli betydligt deppigare. Hon visste nog inte att helvetet inte ens öppnat sitt gap än. Hon visste nog inte att istiden kom smygandes, sakta men säkert.









 
Augusti 2010.