GULDYRA!

SM-GULD, SM-GULD, SM-GUUUUULD!

FOTO: Maria G Nilsson.
 
Ja, då var vi här än en gång. Helt otroligt. Tänk att lilla, lilla Byn gör det igen och igen och igen. 

Och den här vinsten får ju lätt klassas som en av de bästa genom tiderna, när vi vinner guldet mot ärkerivalen Bollnäs. Dessutom i en säsong där inga trodde på Edsbyn överhuvudtaget inför seriestarten. Ja, det ska la vara den dära Määttä då... hahaha. VILKEN JÄKLA LEGEND! 

För min egen del så finns det andra guld som jag personligen rankar högre. Som sagt så finns det ju ingenting som slår säsongen 07/08 för min del, kanske också just för att det var säsongen när jag var som mest besatt och åkte på nästan allt. Plus att det hela rundades av i Uppsala, där man "får" storma isen och allt det där.
 
Säga vad man vill om Tele2, men det är långt ifrån samma känsla som de gigantiska utomhusläktarna på Studenternas. Plus att de tar 600 spänn för en sittplats i Stockholm, så jag FÖRSTÅR att det ekar tomt bortom klacksektionerna...
 
Men hur som helst: GULD IGEN! Hade någon kunnat tro detta? Det snackas om att detta är en större skräll än finalen 2004 och jag är beredd att hålla med fullt ut. Vilken jäkla resa de gör, bygrabbarna! Kämparsäsong på hög nivå.
 
Och jag kan ju fortsätta med att lyfta fram laget som jag älskar hur mycket som helst, men vill samtidigt hylla Edsbyns ledning. Vilket tränargäng de har i form av Liw, Kuben, bröderna Johansson, Ryhed, Assi & Elvin och så vidare. JÄRNGÄNG! Och som Holgersson sa om Ola Johansson på SVT-sändningen: "Jag tror inte att det funnits någon bättre idrottsledare i Sverige någonsin!"

Holgersson rosade för övrigt Byn som satan plus att han slog fast att det är Edsbyn som är storebror och att Bollnäs är mest hatade i Hälsingland, just på grund av sin kaxighet. Man bara myser när sådana självklarheter uppfattas även av utomstående.
 
Hela gårdagen var för övrigt en lång mysfest. Bussresan ner, att få träffa alla goa Edsbysupportrar igen, att få förfesta med mitt härliga Farmers Östra, stå i klacken och skrika sig hes, GULDYRAN och sen den roliga bussresan hem. 

Och alltså, heeeeeeelt seriöst: Tuomas Määttä - vilket jäkla mål han gör! Supertalang i en supermiljö och han spås en superframtid. Och hur jäkla ödmjuk som helst, vilket passar in i Edsbyns klassiska lagbygge. Älskar att han menade på att Hasse slog en bra passning när han skulle förklara sitt viktiga mål till 3-1. Gullis!

Men det finaste av allt under gårdagen var nog ändå att alla i Byn värmde upp inför matchen med nummer 5 på ryggen. Detta för att hedra Fredrik "Tårtan" Åström - min stora idol! - som inte kan spela längre på grund av hjärtproblem. Detta var så himla, himla vackert att jag dog. Hjärtebyn.
 
Också en stor anledning till varför man vinner guldet. Edsbyn är så mycket mer än bara enstaka stjärnor - Edsbyn är verkligen LAGET framför JAGET och har så alltid varit. ♥

Fredrik Wikingssons instgram säger allt! Han var förresten in och gillade en bild på mig och ikonen Ulla-Marie på vår supporterbild och bara det tyckte jag var stort. Sen hyllar han alltså min älskade Tårtan även han - DET BLIR INTE STÖRRE!

Nu kommer Stridharn strax och plockar upp mig, så åker vi upp till Byn och hälsar hjältarna välkommen hem. En fin tradition vi brukar ha i mars på 2000-talet...

Kommentera här: