Du drömde drömmar om ett verkligt hem.

Winnerbäck har släppt en ny platta idag och HALLELUJAH på den typ. Det finns en låt som typ dödar min själ. Fan, vad den känns. Alltså, Khom loy! Kom och riv upp min själ. Pricksäker svärta. 

Aj. 
Mums. 
Kom och ta mig. 

Jag är ju som jag är också. Känner hur höstregnet ligger och bultar i mitt bröst. Det är som att solen och jag gått om varandra i flera veckor nu. Sommaren, vill du något eller? Lämna ett meddelande på min röstbrevlåda, för jag orkar inte svara dig nu. Jag orkar inte krysta fram något kallprat. Jag orkar inte höra din hysteriska stämma.

Panik. 

Solglasögon, Sverigetröjor, fotbollsfeber, flipflops, svettiga spårvagnar och sönderblekt hår.
 
Jag vill färga mitt mörkt, mörkt, mörkt. Jag packar alltid med mig jackan i väskan som en backup. Så att jag kan linda in min själ i den och bara ducka ett tag.  För strålarna är så starka. 

VEM ÄR JAG ENS?

Nääää, det är typ jag och Lasse. Han förstår det jag förstår. Vi förstår det inga andra verkar förstå. Att nu är ingen tid för poesi. Nu är ingen tid för sådana som vi. 

Nu är torka på savannen. 
Det tar nog ett tag innan jag blir sann igen.

 
Jag har människor runt omkring mig hela tiden, 
men jag känner mig ensam.

Fyller mina dagar allt jag kan, 
men det blir ändå tomt. 

Kommentera här: