Fall left me with this winter so cold.

Har hamnat i en redig dokumentärperiod nu på slutet och det senaste jag snöat in mig på är banddokumentärer. Alltså, musikartister där man får följa med vid sidan av scenkanten och in på bara livet.
 
Glodde igenom dokumentären om Rebecca & Fiona igår natt (KLART JÄVLA SEVÄRD VILL JAG LOVA FÖR JAG ÄLSKAR BRUDARNA!) och fastnade helt och hållet för en låt som spelades i bakgrunden. Den var bara så himla vacker och den trillade in i hjärtat på direkten. Letade därför upp den på youtube och blev helt kär även i musikvideon:



Så jävla vackert bara. ♥
 
Perfekt låt att lyssna på när man ligger vaken såhär mitt i natten, som fröken mer eller mindre alltid gör. Men det är ju alltid då jag tänker som bäst. Som djupast. 

Älskar att jag idag kom hem från skolan och la mig i sängen på momangen. Slumrade till i några timmar och slumrade sedan till i några timmar till. Heaven. Var ju vaken inatt och höll på att tvätta och dona, så jag tog min sömn nu på kvällskvisten istället. För att sedan ligga vaken nu på natten än en gång alltså.

Men snart måste jag faktiskt försöka att sova igen även om det tar emot. Det är ju nu som jag egentligen är som mest kreativ i mitt sinne, men det väntar en lång dag imorgon. Först har vi skola där vi ska hänga med visklassen på deras uppsjungning (yeeeeey, så mycket pepp i min själ!) och sedan fotohistoria med lärare Per.
 
Direkt efter lunchen kutar jag sedan iväg till mitt Maxi för att köra ett stängningspass i kundtjänst. Och kvällen slutar inte där, för efter att ha stämplat ut vid 22:15 tar jag bussen in mot Göteborg för att bege mig ut och öla på Järntorget med syrran och brorsans tjej Emelie. Ser galet mycket fram emot det och särskilt med tanke på att det är premiär av den så populära filmfestivalen här i Göteborg imorgon kväll, så det lär nog vara bra mycket fart ute på imorgon! 

Till veckan ska vi inte ha några lektioner, utan helt och hållet ha fokus på filmfestivalen. Vi får köpa festivalpass som ingår i vår kursavgift och tanken är att vi ska glida runt på en massa filmer plus fotografera vår filmvecka utifrån ord som läraren väljer ut. Så gosigt så jag nästan bubblar över. Jag älskar kreativt tänk. 

Jag skulle kunna tänka mig att gå på den här skolan forever. Ärligt. 

Tiden är oviktig.

Håkan Hellström håller mig vaken. Det luktar apelsin och mens i hela mitt rum. Jag diktar utan rim eller fyndighet. Jag bara svävar med. 

Jag tänkte ta en powernap när jag kom hem från skolan och middagen och sedan kötta loss hela natten. Jag skulle städa, tvätta, ha en SPA-session i duschen, promenera i nattsuddet, lyssna på podd, skriva texter, svara på meddelanden. Ja, jag hade knåpat ihop en evighetslång to-do-list som, ganska väntat ärligt talat, ligger okryssad i detta nu. 

För sov gjorde jag. Åt apelsiner gjorde jag. Tittade på youtubeklipp gjorde jag. 
Det var den produktiviteten vi landade på denna natt. 

Men jag kan ändå inte somna om nu, utan ligger bara här och smider storstilade planer med mitt härliga humör. För jag mår liksom lite sådär för fint för stunden. Lite sådär superbra som jag i princip alltid har gjort här i Kungälv.
 
Och när det enda jag egentligen har saknat den senaste tiden är tid, och jag nu hade lite tid över, så såg jag till att inte bry mig om tiden. Lärare Per sa något fiffigt om kameran idag när vi lekte i studion och det var att vi inte ska bry oss om tiden. Det bankade till i mitt filosofiska hjärta. För tid är egentligen det sista jag ska bry mig om. 

Nu. 

Så jag svävar vidare. Jag hade egentligen planer på att slänga upp en massa inlägg här på bloggen som bara samlar damm, men tiden får leka med min lust när den vill. Nu ska istället mitt sinne få somna in till ett nytt avsnitt av min favoritpodd och ett leende i själen. 
 
Lycka. 
 

Så himla fin dag.

Alltså, mitt hjärta. Jag smälter. 

Idag är en sådan där dag som jag bara vill rama in. Spara i hjärtat för evigt. Plocka fram när jag är 80 basst och bara krama om. Sucka och njuta. Inse än en gång att den här tiden faktiskt är pure magic. 

Kungälv har varit obeskrivligt vackert här uppifrån berget. Snödränkta grenar och solskensdejt mellan himlen och fästningen. Det var som att jag hörde ett soundtrack med harmonisk och ljuvlig klassisk musik i bakgrunden.
 
Bara vackert. Bara vackrast. 
 
Vi har minikursdagar nu, där alla elever har fått välja en inriktning som vi ska pyssla med i tre dagar. Mitt val föll på en intressant filmkurs och jag blev typ lyckligast i världen när jag fick beskedet att jag kom in.

Och efter att vi haft teori på morgonen, så har vi fått pyssla med egna projekt. Jag har då tillsammans med viseleven Mats hälsat på alla små kurser och filmat vad de andra gör för något. Det är tänkt att vi imorgon ska börja redigera ihop en film med en massa effekter och grejer till våra små filmsnuttar. Sååååå coolt! 

Igår fick jag dessutom leka en massa i photoshop och jag har lärt mig en jädra massa häftiga grejer. Jag blir typ helt hög när jag tänker på hur maffiga saker jag lärt mig här på skolan i år. Hur mycket häftigt stuff jag numera kan knåpa ihop om jag bara lägger ner lite tid på saker och ting. Jag suger åt mig alla tips och tricks jag kan och jag har den härliga lyxen att gå i samma klass som riktiga proffs. Sanna inspirationskällor. 
 
Avslutar därför med den lilla statusuppdatringen jag gjorde på vår interna grupp. Bara för att jag nästan bubblade över av kärlek.
 
 

 
Nu ska jag kila iväg till hus 10 och käka kakor eftersom det är onsdagscafé idag. Missade förra veckans karaokekväll på grund av bandy. Trodde jag hade växt ifrån sådana töntigheter, men när Edsbyn var här nere så kunde jag ju inte låta bli att traska ner till Skarpe Nord. Gött att tjöta lite med Assi och tränarkåren i byalaget, men i övrigt så frös jag mest. 
 
Denna vecka är Bollnäs (grabbarna med flås vett'ni!) på besök, men jag lever typ ett annat liv nu. Ett liv med fantastiska kulturella människor som lär mig att utvecklas på ett helt annat plan. Som känns större än en bandyplan.
 
Alltså, seriöst: Jag vill typ aldrig lämna min folkisbubbla. Detta är mitt liv nu. ♥