Vi var kids (just kids) i en spökstad.

Morning folks! 

Yes, jag vaknade runt nu, ja... Slumrade in runt tre inatt (ändå sent med tanke på all bristande sömn) och har sovit som en fucking prinsessa natten igenom. Jag låg ju minst sagt lite back på det här med vilotimmar, då jag satt och räknade på tåget att jag sovit sammanlagt sju timmar på tre nätter. Livet som student, ni vet. 
 
Det blev ju bandy igår och jösses så mysigt det var att träffa alla igen. Just på den punkten var det ju HIMMELSKT och varför man ändå älskar att vara hemvändare då och då. Den uppskattningen... PUSS! 

Men rent bandymässigt? Tja, vad ska man säga? Byn var ju allt annat än på tårna och Bollnäs var skickliga nog att ta ett kommando när tillfälle gavs. Första tjugo var det inget snack om saken och Byn såg läskigt loja och ovilliga ut. Men sen tycker jag nog ändå att Edsbyn tar över matchen och för spelet och speciellt i andra halvlek. Det var ruggigt vilket tryck de satte på Bollnäsförsvaret (läs: den där klassiska bussen som parkerar framför målet...) och att man inte lyckas få in bolluslingen är nog lika mycket felstuds som en grym Bollnäsmålis. 
 
  
Glada supportrar trots den tråkiga inledningen - jag och SNYGG-Daniel (hahaha, han heter så i efternamn för fan), mitt crew och så jag och pappsen. ♥
 
Bollnäs gick vinnande ur striden tyvärr, men att snacka om någon kross? Njaaaa. Riktigt så glimrande var nog inte Bollnäs prestation i mina ögon. Men de får gärna tycka att de spelade fröjdig bandy om de vill och det är ju ändå målen som räknas i slutändan. Jag vill verkligen ge en stor eloge till Edsbyn för det spelet man ändå visade upp, bortsett från inledningens tafatta försvarsspel det vill säga. Jag tycker man visade upp en kämparglöd och med lite tur nästa gång så sitter bollarna. Tycker Brindholm håller samma ton i sitt som vanligt briljanta matchreferat och hur mycket älskar man inte honom då? Min forna mentor och vägledare i bandyskriverierna, haha.
 
Kvällens minus blev alltså förlusten, att jag inte fick se favoriten Tårtan på planen och att det var så ruggigt KALLT!? Har totalt glömt bort detta. Är det verkligen en värd hobby att frysa i flera timmar? En har ju gått och blivit bekväm på äldre dar, haha. 
 
Kvällens plus var att få träffa alla goa gubbar i Farmers Östra, att jag träffade en snygg snapphane (snubbe från Skåne som åker runt och donar med reklamen) efteråt på en snackis samt att jag tog mig en ride upp till Emil Bergh och hans underbara flickvän. Det var så himla mys att sitta där och tjattra livsbestyr och gosas med deras urcharmiga hund. 
 
 
Mina darlings som representerar RELATIONSHIPGOALS gånger tusen och sen jag och Athena som också var jääääävligt mycket goals, haha.

Landade slutligen hemma i Henninge igen och somnade in med ett leende på läpparna. Det är blandade känslor med att befinna sig här hemma, men jag fick många insikter under min nattliga bilfärd genom Hälsingeskogarna må ni tro. När jag åkte genom Bollnäs exempelvis så pumpade jag "Andromeda" med Kent på maximalt - alltså, HIMLEN ELLER? 

Och dessa rader genom denna för min del "spökstad" - haja feelingen:

Men jag ångrar ingenting av det vi gjorde.
Du kan komma dit du vill om du tror på det. 
Varje tanke, varje dröm, varje hjärtslag
kommer eka mycket högre i en död stad.
 
 
LYSSNA PÅ LÅTEN OCH NJUT! Fan det bästa som skapats på länge. Älskade Kent. 
 
Tycker också att lyriken är träffande på så många plan och då tänker jag främst på det här med tiden man ändå hade i den lilla staden och allt man gjorde. Hur allt kändes så verkligt och stort. Och då tänker jag kanske främst på gymnasietiden. För jag ångrar ändå ingenting av det vi gjorde. 

Och apropå det ska det bli superduperkul att få till en träff med just Sofia nu när jag är hem. Hon om någon symboliserar ju min gymnasietid på bästa sätt. Ikväll blir det dessutom häng med världens bästa Elin Stridh - också en person som jag hittade på jäkligt mycket galenskaper med under just denna tid. 
 
Men först: lite födelsedagsfika hos farmor med släkten.
 

Kommentera här: