Ledig fredag med solen.

Åhoj landkrabbor!

Om jag ändå hade badat idag, då... Var ju tropisk värme ute och jag var SÅ JÄKLA SUGEN på att bada i vattnet som alla talat så himla varmt om. Men polarn var inte inne på samma linje, i detta fall min kära Stridhare, så jag la mig ute på gräsmattan tillsammans med mami och hennes väninna för att steka lite granna. För nog har jag sett solen i år allt, men jag har inte direkt låtit den kyssa min hud än. Men nu så. Mums. 

Slutligen så kom Elin förbi för lite klassiskt häng och vi tog oss även en sväng till Bollnäs för lite bestyr. Gött att hänga med min finaste vän igen eftersom hon har varit ute på vift både till utlandet och långt uppåt Norrlandsskogarna. Men nu är hon på hemmaplan igen och det är läge för oss att fira att vi känt varandra i halva vårat liv nu. Jag fyller snart 24 (hjälp!) och när vi var 12 basst så började jag spela handboll i samma lag som en brud med lila och spretigt hår som hette Igelkott_90 på lunarstorm. Och allt sedan dess så har det varit hon och det har varit jag. Vi två. Elin x 2. 

Nu ska jag vidare på lite fredagsmys, så jag blev inte mer långvarig denna gång. Känns ändå okej att kicka igång bloggen med lite löst pladder. Kanske kommer något monsterinlägg om vad jag pysslat med när jag inte hängt här inne, men tills dess får ni nöja er med nuet. En fröken Brownie som njutit de luxe av sin lediga dag och ler ikapp med solen och det fina liv hon lever. För jo, så är det. 

Bussig är jag också, så här kommer en gosig selfie från min lilla dejt med solen:

 

HENNINGE!

Pappa klipper gräset och fönstret står på vid gavel. Det doftar sommar när jag blickar ut över mitt barndomsland, hela mitt liv i en sagobild, och jag känner hur lugnet är närvarande. Lugnet är alltid med mig i Henninge. Och det är då jag inser hur jag ska spendera min lediga dag imorgon.

Bloggen har varit död nu på slutet och mycket på grund av att lusten inte har infunnit sig. Men ifall den skulle ha funnits, så hade tiden inte räckt till heller. Jagb konstaterade nämligen ikväll att jag sedan förra onsdagen jobbat varje dag och dessutom kommit upp i 85 timmar. Lägg därtill att jag blev förkyld i början av förra veckan och således har fightats med detta jäkelskap i dubbla arbetspass om vartannat. Ni som känner mig vet ju hur svårt jag har att tacka nej till jobb, så dyker det upp förfrågningar från två olika hak samma dag så försöker jag ofta pussla ihop det på någon vänster. Och det funkar ju suveränt i vanliga fall, men nu när jag har varit sjuk så har till och med jag börjat tveka på om man verkligen orkar vara Superwoman i alla lägen...

Men nu är det gjort och jäklar vad nöjd jag är över mig själv. Inte nog med att jag avklarat en monstervecka med humöret i behåll, utan jag känner fortfarande samma ofantliga kärlek till mina jobb. Igår hängde jag på macken och slogs av hur fantastiskt bra jag trivs där och vilken go stämning det blir när man går in med en fin optimism i alla situationer. Idag så hängde jag på COOP:en med alla gamla rutinerade rävar samt sommarpersonalen som är så himla härlig. TIll helgen så är det V75 på hemmabanan Bollnäs och jag ska få jobba järnet med alla mina travpumor. Jag bubblar över av lycka just nu. 

Men först... En ledig dag (HALLELUJAH!) i Henninge imorgon där jag bara ska njuta, njuta och åter igen njuta. För detta, mina vänner, är minsann en vy som jag aldrig lär tröttna på:

 Hälsingland, mitt hjärtas land.

Vackert väder på Genesarets sjö.

Okej, jag vet att jag inte bloggat på dryga månaden och att det är lite random att kika in med lite rader bara såhär. Men jag ska fatta mig kort - - jag befinner mig på Vadtorp med min gosiga SSU-familj och lever lite lägerliv. Mitt hjärta är varmt och blogglusten har smugit sig på. Tro't eller ej. 

Imorgon så blir det häng här fram tills att uret börjar ticka mot tolv och jag ska sätta mig i kassan på COOP. Livet är så jäkla sweet just nu och jag är kär i hela jäkla världen. Som vanligt, ni vet. 

Optimisten i högform vid lägerelden efter det klassiska nattbadet: