Oslo.

Det här med blogg har minsann inte varit min starkaste sida direkt... Har hänt jäkligt mycket nu på slutet och jag har inte hängt med för fem öre. Just nu sitter jag i syrrans lägenhet i Oslo och har befunnit mig här i grannlandet sedan i torsdags. Jag åker hem imorgon och kommer hem precis lagom till kvällstravet i Bollnäs, men efter det så lovar jag lite updates. Bli den där flitiga bloggaren igen och inte den som bara försvinner evighetslänge.

Mår väl inte heller kanonbra för tillfället och pendlar enormt mycket mellan mina måenden. Jag kan antingen vara hur glad som helst och älska livet fullständigt, men i någon sekund senare så kan jag bara gråta sönder fullständigt och attackeras av svarta tankar om livet och mig själv i allmänhet. Ganska instabil, med andra ord, och det känns som att jag bara går och väntar på en förändring som aldrig verkar komma. Jag vill bara må bra. På riktigt.

Lite bilder från denna Oslovisit:

 








Bilder från Elitloppet.

Idag är det exakt en månad sedan som själva Elitloppet utspelade sig - en helg med väldigt blandade intryck och känslor. Helgen som sådan var väl rätt lyckad ändå, men det var väl självaste söndagen som fick mig att bli världens jävla deppmonster i princip. Och åter igen har väder en bevisad stor effekt på mitt humör. Allra helst när man visualiserar sig ett proppfullt Solvalla som lapar i sig av både solsken, öl och glädje sinsemellan under denna klassiska folkfestdag men där det enda man får är en regnstorm där alla människor tappar sitt humör och bara muttrar åt varandra. Jag inkluderad.

Jag hade dock en gosig helg med mina favoriter - Sara, David och min kära syster. Ni bevisar verkligen varför jag älskar er så mycket. Och eftersom jag varit klappkass på det här med bilder, så tänkte jag slänga in en hel hög. Bättre sent än aldrig, right?


Jag och min honey-bunny på tåget mot Stockholm. Denna tågresa var i vanlig ordning legendarisk med min trogne kompanjon. Vår humor kickar ass och så även vår alkiskompis under benämningen Egon. Vi bondade förmodligen mer med honom än vad han gjorde med oss dock, haha. Men jag gillar alla som knäpper bira på tåget och ringer fyllesamtal högt och passionerat. Igenkänningsfaktorn är som högst!


David kom och mötte oss på stationen och lite senare så kraschade vi stackarns lägenhet med alla våra väskor. Jag var i vanlig ordning värst med all min packning.


Sedan så drog vi till Medborgarplatsen för att käka och inta lite öl på Kvarnens uteservering. Första ölen jag drack på tre månader - bara en sådan sak, liksom.


Efter en natt med en massa rumlande och allmänt tok, så var det solglasögon på dagen efter när vi skulle bege oss iväg till Solvalla.


Övertaggade brudar!


Strålande solsken och humöret på topp. Här posar jag och Sara-rara utanför Davids lägenhet. Planen ni ser där nere i bakgrunden är by the way Zinkensdamms IP - med andra ord är Bajen Bandy har sina hemmamatcher. Nu kan ni ju haja hur nära karln har dit och hur värt det var att jag & David kutade hem till hans lya vid halvtid och sörplade i oss whiskey under Edsbyns match där i november, haha.


Mina hjärtan.


Jag och min käresta inne på Ströget - haket som vi hängde mest på i vanlig ordning. Detta ögonblick var lätt ett av helgens höjdpunkter, när Sara och jag sprang och köpte öl hela tiden samt drog nybörjarspel i TOTO-luckorna och sprang ut och gormade åt hästarna om vartannat.


Syrrans kompis Marielle och hennes Stellan som jag träffade där för två år sedan.

Fler värmlänningar som vi hängde med.


Jag MMS:ade denna bild till syrran och skrev att vi saknade henne. Hon skulle egentligen komma från Norge mitt på dagen, men eftersom hon missade sitt tåg så kom hon inte förrän på kvällen.


Men till slut kom min älskade när vi var och käkade på något ställe efter travet. När vi käkat färdigt så drog vi hem till världens bästa David och ölade allesammans i hans mysiga lägenhet.


Och drack en massa bubbel på hans balkong. Denna bild har jag snott från syrrans Instagram eftersom jag tyckte att den var så himla gosig. Här var David aspå att hänga på mig och syrran ut eftersom Sara tvärdäckade så fort vi kom hem till lägenheten.


Men när jag och syrran kom in från vårt balkonghäng så möts vi av denna syn - David som bäddat ner sig i sängen med en liten egenihopknåpad ögonmask och allt. Då kunde man ju inte förmå sig att väcka karln för att han skulle hänga på... Så han fick bli kvar hemma. Han var nog bra sliten efter hans och Saras krogrunda kvällen innan som jag gick miste om eftersom att jag hade andra saker för mig just då. Haha. Så jag var ju aspå en utgång just denna kväll istället. Tyvärr så blev det lite av en flopp eftersom att jag och Anna blev lurade till ett jävla skitställe med massa snobbigt folk på Hötorget och sedan var opepp på det mesta, så vi drog hem även vi efter en öl.


Dagen efter så flög jag upp ur sängen och tvingade resten av sällskapet att göra mig sällskap på balkongen. Jag och Sara kände dock att det var tungt att börja med ölen på morgonen sådär direkt igen, varav vi beklagar oss över att vi inte köpt hem några cider på Systemet dagen efter... Rätt som det var så kommer dock David ut med två sådana här - hur söt får man egentligen lov att bli? Världens bästa lägenhetsvärd.


Sara och syrran jäser på i kanonvädret och har ingen aning om vilket jäkla oväder som väntade när vi anlände till Solvalla.


Jag och Sara laddade upp med solglasögon och allt.


Men lagom när vi kommer till Solvalla och lyckas smussla upp oss själva på E-läktaren, ja då kommer stormen alltså... Det vräkte ner regn och blåste svinkalla vindar att jag blev så jäkla opepp som man bara kunde bli. Som sagt så var det väl en liten stämningsdödare för de travintresserade, men för mig som inte bryr mig ett skit om trav så var det dödsstöten för hela helgen som jag kände inte alls levde upp till mina förväntningar innan. Som tur var så hade jag dock den här tösen som sitter bredvid mig på bilden.


Och världens bästa syster - utan dessa två hade helgen faktiskt inte funkat över huvud taget. Också världens sötaste David då, såklart. Eftersom det blev så sjukt dåligt väder där på söndagen, sämsta vädret på Elitloppssöndagen på 50 år snackades det om (så jävla typiskt när jag väl är där!), så gick alla in och hela Ströget blev knökfullt. Ändå var det liksom ingen stämning what so ever, utan bara trångt och alla knuffade sönder varandra på ren Stockholmsmanér. Samt otäck lång väntetid i ölköerna. Jag började nästan lipa över det faktum att jag kunde befinna mig på Friens Arena istället med en massa goa änglar och heja fram Blåvitt i finalen av Svenska cupen och jag var så jävla nära att hänga på en Djurgårdssnubbe dit - tro mig!

Bästa stunden på hela söndagen var i alla fall ändå när jag sitter tillsammans med min älskade syster och Sara under en fucking jävla trapp och dricker en halvt avslagen öl och delar våra miserabla tankar med varandra. Och någonstans där och då hittar ljuset och sanningen i det hela. Kärlek.


Efter en regnig bilresa hem från Stockholmstrakterna så kom vi slutligen hem till Hälsingland igen och det var nog länge sedan som jag hade en sådan skön känsla i kroppen av att komma hem. Jag var så less på Stockholm och besviken på människor från helgen att jag ville bara andas lite Henningeluft och glömma bort omvärlden en sväng igen.


Sara sattes i arbete direkt eftersom mamma tyckte att hon kunde hjälpa till att plocka in lite hästar.


Sedan så gosade vi lite med min favorit i form av Signar.


Sara blev också frälst i sötnosen.


Även stjärnhästen Jenny RG fick ett besök innan vi gick in och pussade sönder min efterlängtade kattunge Kent istället. Jäklar så gosig han var efter en hel helg utan matte. Jag hade liksom knappt lämnat honom ett dygn innan, medan jag nu reste iväg en hel helg.

Vill tacka min älskade Sara för denna helg och jösses vad jag gillar den här bruden! Så totalt avslappnad, råskön, egen och helt jävla underbar. Jag körde ju även en Göteborgsweekend med henne två helger senare, men bilder från den tillställningen kommer vid ett senare tillfälle. Förmodligen när Internet väljer att anlända tillbaka till Henningeskogen igen.