Härlig bild från söndagens seger.


Jonas Edling - vår käre Bollnäsdödare - bäst när det gäller!


Det är ju klart att han kände sig tvungen att avgöra bara för att varken jag eller Elin befann oss på plats. Stridharn var ju i Sundsvall och jag befann mig på jobbet. Det skulle inte förvåna oss ifall typ Kuben gör mål på passning från Tårtan ikväll - bara för att varken jag eller Elin kommer vara på plats ikväll heller. Den rosa mössan ska nämligen vara en spion borta på Sävstaås och själv blir man hemma i TV-soffan på grund av att ekonomin tryter.

Så jävla irriterande att jag har en del lön sedan i höstas som jag FORTFARANDE inte har fått... Man kan ju bli irriterad för mindre, liksom. Hade jag inte haft en snäll mamma eller givmild mormor för stunden så hade jag levt som en kyrkråtta helt och hållet. Men snart kommer första travlönen så då rullar det väl på igen.

Hur som helst så är jag råtaggad inför kvällens drabbning i Göransson Arena. Men efter vår vinst i söndags tror jag SAIK är lagom sugna på att klå oss. Dessutom så ska vi ju liksom möta Sandviken borta. Ja, ni hör ju själva. Dit åker man inte och plockar vinster hit och dit. Byn har väl aldrig vunnit där sedan arenan smälldes upp? En tuff uppgift väntar med andra ord och jag blir glad bara vi inte blir hånade och utklassade. En jämn fight med fin bandy kan man väl begära så här i slutspelstider kan tyckas.

En Tisen i högform och en Sverre som spikar igen buren och vi har en chans ikväll. Simon får gärna fortsätta att agera plåster på Berlin också. Så många gånger som Myran blivit punktad i Byn förr om åren av dessa lag, så har vi lite att ta igen så att säga.

Ett litet mysläge har vi ju faktiskt denna afton. Vi har allt att vinna och pressen ligger helt och hållet på hemmalaget. Trevligt upplägg, som sagt.