Cool cat walk.

Jenny Brown was kind of low, disappointed, set his soul on fire.
Hey, hey, hey.
Hear what I say.
Becausse the passion of her life turned out to be a cheating liar.

Hey, hey, hey.
It's not fair but it's part of the game.


One for the love and two for the money.
Three for the rhythm of the cool cat walk.
One for the love and two for the money.
Three for the rhythm of the cool cat walk.

Mrs Avery had a man who just couldn't keep his hands from women.

Hey, hey, hey.
Hear what I say.
He's a liar, he's no good, never cared about her wounded feelings.

Hey, hey, hey.
But nothing compares to revenge.


One for the love and two for the money.
Three for the rhythm of the cool cat walk.
One for the love and two for the money.
Three for the rhythm of the cool cat walk.

An exiting little game and to brighting up these days however.

Hey, hey, hey.
Hear what I say.
Was like a bullet through his head when he found them in his bed together.

Hey, hey, hey.
Now he'll never say never again.

One for the love and two for the money.
Three for the rhythm of the cool cat walk.
One for the love and two for the money.
Three for the rhythm of the cool cat walk.


One for the love and two for the money.
Three for the rhythm of the cool cat walk.
One for the love and two for the money.
Three for the rhythm of the cool cat walk.

Ett träd som vinden vält.

Här sitter jag och nynnar ikapp med Östen. Ni vet, han med resten. Det är väl ingen större sensation dock att det blir en del knasmusik när det handlar om mig. Jag som väljer min musik med yttersta omsorg... Ehrm. Men introt dödar ju. Helt seriöst. Pärlan till Ingmarie skulle då ha mobbat sönder mig om hon inte var lyckligt ovetandes i detta nu. Den jäkeln är ju ute på stora vida havet och kryssar sig för stunden, vilket är ett faktum som gör mig en aning sugen på att dra till havs även jag. Ett uppdrag för Glansen att ta tag i, mån tro?

Språkar lite med Emil från Lönnebergha över facebookchatten just nu angående eventuella hemsläp från den gångna helgen. Alltså, skönare kille får man leta länge efter. Utan resultat. Det lär utan tvekan bli fler fester med Piff&Puff framöver. Och utan att jag kaosar ur över någon jävla telefon som ändå var helt värdelös, haha. Nu när jag har fått lite distans till helgen så inser jag att den var bra fin trots allt och jag är jävligt glad att jag hängde med Stridharn och Myran ut på söndagen så att jag fick kramas lite med min Steffeboiii. Det gjorde verkligen hela helgen till succé. Och ni som umgicks med mig i slutet på 2008 vet att jag tjatade om denna dansbandsprofil med världens sötaste gluggleende mer än självaste Sami Sirviö... Och då, mina kära vänner, så är det stort.


Stefan Nykvist från Larz Kristerz och Henrik Strömberg från Scotts, för er som inte följde första upplagan av Dandbanskampen lika slaviskt som en annan.
Folk brukar säga att jag har rätt vrickad killsmak, men i min värld så är han till vänster så jävla mycket hetare än den högre. På scenen är det stora klasskillnader till och med. Det har helt med utstrålning och glimten i ögat att göra. Karln med guldpengen runt sin hals är ju så jävla underbar att han till och med är med i mitt "Skulle inte tacka nej"-album på pixbox.


Jävlar vad det knappas på tangentbordet nu alltså. Uppdateringen har ju kanske inte varit lite si och så tidigare under veckan, så jag har ju en hel del att ta igen om man säger så. Men eftersom jag faktiskt har varit sjuk så bestämde jag mig själv för att inte dela med mig av några livsanalyser. Blir lätt jävligt deppigt när man stänger sig ute (inne?) från all social samvaro och vem fan vill läsa en hobbysnyftares bekännelser liksom? Nog för att jag inte alltid får till den positiva klang som jag eftersträvar i vanliga fall heller, men allt har jag mina stunder.

När man är sjuk så inser man verkligen vad jävla mycket onödiga saker det finns att sysselsätta sig med. Bland annat att lusläsa tusentals helt ointressanta bloggar (i stil med denna ungefär, haha) samt utforska ny musik som efter lite lyssningar suger rakt igenom. Man gör bara allt för att ha något att göra helt enkelt. Men det finns även lite "nyttigt" att ägna sig åt. Och eftersom att jag är världens sämsta på att kika in filmer i vanliga fall och minst sagt ligger efter på den fronten, så har jag plöjt igenom ett antal måste-se-filmer de senaste dagarna. Några utav dessa fick bli Avatar och Inception. Såhär tusen år senare än alla andra, liksom. Avatar var lite av en besvikelse faktiskt. Visst var budskapet vackert och grejer, men vi har ju redan sett det som barn. Filmen är ju en Space-Pocahontas rakt igenom. Så jävla fail att bara kopiera rakt av i min mening. Inception däremot var verkligen helt i min smak, då jag älskar filmer som man blir tvungen att pausa för att bearbeta en massa tankar själv för att verkligen hänga med. You gotta love spekulationsfilmer som dessutom lämnar ett öppet slut. Me like mucho.

Nu är jag dock frisk som en nötkärna, i princip, och är redo för att livin' la vida loca utanför dörren igen. Imorgon har jag däremot en massa nödvändigt och tråkigt att utföra under dagtid, men sedan tar jag kanske Räsern hem till Henninge och myspyser med alla mina söta skogsmullar. Där väntar lite "Så ska det låta" och promenerande i en skog som har sjukt många liknelser med trollskogen i Bamse. Det finns väl en anledning till att det omtalade Sägensafarit utspelas där varje år, liksom?

På lördag, som ju faktiskt är inget mindre än Valborg, lutar det åt fest med en saknad vän från högstadietiden i Bergvik - nämligen Tezza. Behövs nog bara ta en cider där för att befinna sig tillbaka på fjortisstadiet igen, vilket självklart bäddar för en karatefylla i vår gamla hederliga stil.

Sedan kan jag inte sluta att längta efter den 9:e maj i detta nu. Göteborg fullkomligt skriker efter mig och inte blev det bättre när IFK tog årets första seger mot Kalmar i måndags. Det snackades om återuppståndelse på självaste Annandag Påsk och allt och det känns som att det även är detta jag kommer att vara med om när mitt sinne åter får andas frisk västkustluft igen. Satan i gatan vad jag längtar efter Änglastan och ett fotbollsderby med min bästa vän just nu, alltså. SNART SKINER POSEIDON! Bokstavligt talat.

Nej, en kanske skulle ta och runda av detta ståhej annars blir ni nog aldrig av med mig. Nu ska jag kika på lite How I met your mother. Det lutar åt att bli legend... wait for it... dary!

"When I get sad, I stop being sad and be awesome instead. True story.
"
- Barney Stinson.